o jag ska alldeles snart krypa ner i sängen med töserna. Vi är ju ensamma hemma ikväll! Men först måste jag bara säga... JAG ÄR SÅ GLAD!!!! Gårdagen spenderade jag tillsammans med min mamma och min bror Paul. Vi var och hälsade på honom på det behandlingshem han befinner sig på. Mycket trevligt ställe, kändes hemtrevligt! Och som vi pratade... tiden bara rann iväg!!! Jag hade kunnat sitta där hela natten, har ju massor o ta igen! Men men, man måste ju ge huvudet tid att smälta alla intryck också så efter 5 timmar så bar det av hem till mamma. Sov hur gott som helst!
Det var en sån lycka att se Paul (försöker vänja mig - Palle har han ju alltid varit men det förknippar han med sitt gamla liv o vill därför kallas Paul numera.) så glad, motiverad och sprudlande! Efter allt han tagit sig igenom... Men tror att det är som många säger, man måste ner på botten för att ta sig upp igen. Och jag är helt övertygad om att han klarar det! Tillsammans är vi STARKA!!! Så nu planerar jag för att försöka ta mig ner så snart som möjligt o träffa honom igen, längtar!!!
Men nu ska jag mysa med mina underbara barn! LoL
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar