e jaaaa...! Sleden som få - efter tre dagar hemma med Thea är jag sleden. Får man säga så - det är ju synd om henne för att hon har varit sjuk. Men blä vad trist det är o vara hemma. Jag behöver vara bland vuxna människor för o må bra.
Idag är faktiskt första dagen som jag haft ångest på 3 veckor... det välkända trycket över bröstet kom från ingenstans, kan inte sätta fingret på var det kom ifrån, varför...! Varför skulle det bli så här nu? Rädslan för att jag ska börja må dåligt igen är enorm, men jag vägrar ge mig, jag vill inte bli dålig igen!!! Jag vill må så bra som jag gjorde alldeles i början med medicinen, inga bakslag nu - jag vill inte... Snälla ge mig styrka att må bra, att vara den mamma jag vill vara!!! Jag vill inte vara en taggig, bitter, ledsen o trött kärring... mina barn förtjänar all kärlek, glädje och lycka dom kan få. Jag vill ge dom det, vill så oerhört gärna ge dom det! Men kan inte om jag ska ha min objudne gäst, Herr Ångest, med på resan... Han måste bort! Bort, långt bort!!! Men jag ska inte måla fan på väggen, img ska jag iväg på personalmöte med Produktionsstödsgruppen, på kvällen blir det julbord på Spången. Hoppas på en trevlig dag/kväll. Men nu får det bli sängen, för sova måste jag - sleeeeden....!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar